stillgruppen

Genom att bara ha läst tre sidor ur boken med titel "Still" av Hassan Loo Sattarvandi, har jag redan kastats från dåtid till nutid utan några som helst tecken. Trots den obefintliga meningsuppbyggnaden och efter att ha läst sida åtta ytterligare en gång, förstår jag övergången från dåtid till nutid. Det leder till att jag snabbt kan sätta mig in i bokens handling igen. 
När jag läst ett femtiotal sidor till, tänker jag: Vad är bokens egentliga handling?
Svaret på den frågan behöver ännu inte besvaras, men mina tankar förs tillbaka till bokens titel, Still. Kan det möjligen vara en sådan fråga författaren medvetet vill att läsaren ska ställa? 

Trots att jag inte alltid hänger med, då meningarna saknar punkter och språket består av slang. Kan jag ändå sätta mig in i det liv som huvudpersonen, Nemo, lever. Han lever ett liv med sina vänner i Stockholms förort, som skiljer sig ifrån det liv jag lever. Tillsammans lever de i en vardag som inte drar sig från att skildra verkligheten och det är det som väcker intresse!

Till en början var jag skeptisk, men efter att ha läst fler sidor i boken kan jag konstatera att den är en klass för sig. Om det är positivt eller negativt är ännu svårt att definiera, det återstår helt enkelt att se.

Emma Ferdinius